Nattväsen

Nattens mara väser, famnar dig i sömn, vaggar stilla ro i sinnets land. Sveper ned mot djupen, i drömmarnas hav, skändar och vrider, tanke och tal. Grå ögen av vanvett, stirrandes utan ro, gnisslande käftar gnager i själens märg. Som blod ur aska, dr

Swedish: Dunkla bleka syner, i bergets drömmar. Avgrundens fasor, skuggor som ej bleknar. Vindar från jordens djup, skämda dofter av död. En gnagande känsla, av evighetens marter. Tiden är svunnen...från mitt liv. Timmar och dagar, svarta så som jord